Gårdagen började som väldigt oplanerad. Väldigt oplanerad.

Vi skulle titta på en båt och äta jordgubbar, det var allt.

Isa missade bussen. Jag gick upp alldeles för sent. Vi bestämde oss ändå för att gå in till staden utan paraply. Det var min dumma idé, jag erkänner men det är bara så himla jobbigt att gå runt och bära på ett paraply om man inte behöver det!

Vi hade behövt det, verkligen.

Vi hann titta på båten ett tag innan det började regna. Då flydde vi under ett tak. Efter ett tag såg det ut att lätta och vi ville verkligen ha jordgubbar. Vi sprang till ICA. Sprang från ICA och vi blev jätteblöta!

Efter ett litet samtal med skepparen på båten så fick vi lite plast att ta på oss och vi var underbart glada!

Det blev middag hemma och sedan gav vi oss av till New Wine i A-hallen, denna gång med ett paraply. En speciell kväll med mycket glädje. Efteråt var det bara att börja gå hemåt (hem till Isa alltså, jag skulle ta bussen hem).

Det var uppehåll och luften var jättehärlig efter regnet. Efter en stund tog jag av mig skorna. Att vara barfota var nödvändigt. Vi njöt av kvällen som nu snarare blivit natt. Isa insåg snart att sista bussen gått och att jag skulle bli tvungen att gå hem. Det var så skönt ute att vi ändå bestämde oss för att fortsätta vår lilla promenad. När vi gått i en kvart började det ösregna. Dock väldigt lokalt, 10 m bort regnade det inte längre.

Isa gick hem och jag började min lilla vandring. Det var uppehåll. Jag var trött. Hade skor på mig. Saknade någon att prata med. Blev jätteskrämd av porlandet i en gatubrunn. Efter en lång promenad dyker en vardagsängel upp, börjar med att förgylla min tillvaro för att sedan ge mig skjuts hem. Vilka fantastiska människor jag har runt mig egentligen!

Trots febern som nu stiger i kroppen på mig och ontet i halsen så var det värt det. Vilken dag.