35 grader i Berlin är varmt.

Det är mycket varmare än 35 grader på en strand på Korfu, eller vid Ursand i Vänersborg.

35 grader i Berlins innerstad är något man bara inte kan komma ifrån.

Det känns som att vi redan varit här i 2 dygn, ändå är det bara första dagen.

Vi har hunnit med mycket. Trots att vi inte lyckats undkomma värmen så har vi njutit av staden så mycket vi bara kunnat. Jag har vandrat runt i mina solglasögon och fotriktiga skor, har insett att det där mamma sagt i alla år om att det är viktigt att ha bra skor kanske inte är så dumt i alla fall.

Berlin är en fin stad om man kan se bortom de stora byggnadsplatser som finns i hela staden. Överallt byggs det nytt, och byggs det inte nytt så renoverar man. Ändå är Berlin en ganska grön stad med stora parker och grönområden. 

Man överraskas vart man än går. I ett kvarter med ganska fula lägenhetshus kan man helt plötsligt snubbla på ett underbart fint hus med utsmyckad fasad och vackra balkonger. Små antikvariat samsas om gatorna med stora modehus som Chanel och Luis Vitton, och runt varje gatuhörn står en duktig gatumusikant och visar upp sina färdigheter. Jag fastnade för en man som spelade klarinett utanför HM. Snabba fingrar, fin ton. Hans melodier klingar fortfarande i huvudet på mig.

Dagen avslutas med ett besök på en mycket liten restaurang som serverade underbart goda tapas.

När största problemet i livet är vilken sorts tapas man ska välja så är livet bra, riktigt bra.