Tittar mig i spegeln.

Jag har packat. Nästan allt. Eller det är åtminstone vad jag intalar mig själv, egentligen så vet jag att jag knappt packat hälften av de saker jag ska ha med mig. På något vis så är det den typen av ritual som gör att jag rusar runt 10 minuter innan avfärd och letar efter de sista saker som skall packas ner.

Naturligtvis så hittar jag inte allt, men oftast ändå någon typ utav substitut som räcker ganska bra.

Håret är i en knut, imorgon kommer det vara lockigt. Liknelsen med ett lejon kommer inte vara långt borta. Ändå så envisas jag med att manipulera mitt annars så raka hår till något med liv och rörelse och inte bara något som hänger.

Jag har packat noter. Jag måste verkligen öva på min flöjt. Visserligen är risken överhängande att när jag i stundens hetta imorgon ger mig av så kommer flöjten inte hänga i fodralet över axeln utan stå kvar i rummet. Även om Pehr ibland inte är särskilt sammarbetsvillig så har han haft semester nu, hans fyra veckor är för länge sedan över.

Det är trötta ögon som tittar tillbaka på mig. Det är dags att samla ihop mig och mina ägodelar (med andra ord plocka ut alla mina kläder ur sängen...).