Under hela min uppväxt(eller åtminstonde under hela min skoltid) så har jag funderat över vad K:et betyder i K-dag? Idag insåg jag att det är en fundering jag egentligen inte bryr mig om svaret på.

Så länge det innebär att jag kan sitta och äta frukost i 2 timmar, titta på film, baka muffins, träffa mina underbara vänner, promenera och inse att livet faktiskt är väldigt bra, så får K:et betyda precis vad det vill.

Jag är nöjd ändå.

Jag har en vän som är självklar.

Med henne kan jag skratta tills jag inte ser något annat än skratt. 

Hon gör mig trygg, galen, idiotisk, lugn.

Fri.

Det går inte ihop, men med henne så behöver det inte göra det. Det ordnar sig ändå. Hon är bra.

"MER MUFFINS TILL FOLKET!"